Lite anteckningar från kapitel 1-4

Kapitel 1. Internet i en ny tid
Näthandeln startade 1994, många nätbutiker öppnade och väldigt många fick slås igen.
Varför? De flesta som öppnade nätbutiker hade inte kunskapen som krävdes, kanske var
affärsidén inte hållbar och dessutm var tekniken väldigt dyr.

Ändrade förutsättningar ger bättre näthandel:
*Ny teknik som t ex bredband
*Sökmotorer som t ex Google
*Användar vänliga nätbutiker
*Marknadsföring genom sociala medier
*Säkrare betalningar
*Det finns billigare lösningar på nätbutiker
*Man kan köpa och direkt ladda ner musik, filmer, spel och liknande
*En utveckling av transporter, vilket ger snabbare leveranser

Infrastruktur
Allt som får samhället att hänga ihop, som t ex telefonnät, järnvägar, elförsörjning mm.

Digitala klyftor
De som har tillgång till digitalteknik och det som inte har det. Det kan bli fråga om ett utanförskap
om man inte har tillgån till t ex internet. Ofta uppmanas man att gå in på internet för att hitta recept
i matlagnings program. Ibland uppmanas man att mejla in sin åsikt till radion. Kan man då inte ta del
av detta hamnar man i ett utanförskap.

Sociala medier
Ex på sociala medier är Facebook, MSN, Lunarstorm, Skype och Twitter.
Detta är medier där vi "umgås".

Bloggar
Kan vara en digitalform av dagbok, där man bloggar om familjeliv och inredning. Det kan även vara
ett företag som bloggar för att väcka intresse kring deras produkter. I en blogg kan läsarna skriva
kommentarer, ställa frågor eller liknande.

Kapitel 2 Sök information på nätet

Sökmotorer  
google.se, bing.se, altavista.com

Söktjänster
tjänar pengar på att länka dig dit du ska. De låter dig jämföra olika produkter med varandra

Portaler
pricerunner, alla annonser, länksakafferiet

Sökoptimering
anpassa hemsidan så att sökmotorerna rankar den högt. Bygger på nyckelord, rubriker  o dyl.

Söktjänst maknadsföring
man betalar för att genom vissa sökord hamna högt upp på en sökning hos t ex google.

Tradedoubler
om man har en välbesökt hemsida kan man tjäna pengar på att beökare klickar sig vidare.

Vad vill jag veta?
Hur får jag fram det jag vill veta när man söker på internet? Är det bäst att söka på svenska
eller engelska? Försök att nyansiera din sökning ex läskunnighet - analfabetism.

Vart tror du att informationen finns?
Mycket information finner man på t ex Google, men int allt. Om man är ute efter t ex matsedeln för
Lysekils skolor är det mest troligt att finna den på Lysekils kommunshemida.
Leta information med sunt föruft!

För att minska ner antalet träffar när man söker på t ex Google kan man sätta det man söker inom 
situations tecken. Ex Katja Dahlberg, ger 1 070 000 träffar. "Katja Dahlberg" ger 3420 träffar.
"Katja Dahlberg" + Väjern gav 8 träffar. På detta vis kan man försöka att ringa in det man söker.

Undersök källan
3 viktiga frågor:
*Vem har skrivit informationen?
*Vad vill man uppnå med hemsidan?
*Är innehållet aktuellt?
*Vad säger andra källor?

Se upp för sidor som är sk hoax- (skämt) sidor. Ett ex på en hoax-sida är rythospital.com.
Här är även ett exempel på en sida som har för avsikt att sprida information som är
missvisande, martinlutherking.org. Kollar man runt lite på denna sidan så ser man att
den länkar vidare till stormfront.org. Det är alltså jätte viktigt att man är källkritisk.

En bra sida om man är intresserad om fakta kring källkritik är kollakallan.skolverket.se.

Vad får man använda det material man finner på internet till?
Upphovsrättslagen reglerar vad du får göra med allt upphovsrätts skyddat material.
Kopiering för privatbruk är tillåtet, t ex som att använda en bild som skrivbordsunderlägg.
Ett dataprogram får säkerhetskopieras men inte läggas in på en annan dator. Du får inte kopiera
upphovsrätts besyddat material, men du kan länka till materialet. Maiterialet ska då öppnas i
eget fönster så att det framgår att det är länkat.

IPRED - Intellectual Property Rights Enformance Directive

PPRED är ett Eu-direktiv som ska underlätta för de som känner att olaglig fildelning har skett.
Enligt detta direktiv kan man gå till en domsl som kräver att t ex en internet leverantör uppger
vem som haft en viss IP-adress.

Om man vill surfa anonymt kan man göra det via t ex dold.se. Varför vill man vara anonym?
*Om man t ex flytt från ett land pga sin åsikter.
*Man kanske bestämmer sig för att skriva kritiskt mot t ex ett företag som man jobbar för.

Kapitel 3 Varor på internet

Man handlar nya varor, begagnat och på auktion.

Vad köper vi på internet? Främst köper vi:

*Böcker, dvd, cd - (bokus.com, cdon.com, adlibris.com)
*Elektronik - (netonnet.se, elgiganten.se) (Denna bransch omsätter mest)
*Kläder - (nelly.com, zoovillage.com)

Men vi handlar även:
*Möbler, livsmedel, byggbaror mm.

Tradedoubbler - ett känt nätverk för affiliates i Sverige. Sedan har man googels Adsenses
som är störst på denna tjänst. Om du har en välbesökt hemsida så kan du tjäna pengar på
att du länkar besökare vidare till olika webbshoppar.

Rena e-handels butiker är butiker som står för tillverkningen av sina varor själva, har egna
varumärken. Så som t ex Claes Ohlson och Ellos (egna klädmärken).
(De e-butiker som säljer andras varumärken bedriver en sk förmedlingstjänst.)

Att handla i en nätbutik
*Skaffa information via tillverkarens hemsida, handlarens hemsida eller via oberoende källor
 som t ex fackpress och råd & rön.

*Välj inköpsställe genom att leta via sökmotorer eller söktjänster som t ex pricerunner där
  man kan göra prisjämförelser.

*Innan man ska genom föra köpet kontrollera betalningsvillkor och leveransvillkor. 

En viktig och avgörande fråga är Lönar det sig att köpa på nätet? Oftas är svaret både ja och nej.
Ja eftersom priset i sig oftast är lägre, nej kan svaret bli om man väger in service på plats.

I en del nätbutiker måste man bli medlem för att kunna titta in, när vi går till affären är vi välkomna
för att ta en titt.

AIDAS - Attention Intrest Desire Action Satisfaction

Attention    -    Väcka uppmärksamhet
Intrest       -     Få kunden intresserad, väcka intresse
Desire       -     En önskan att få ha
Action        -    Köper, en aktivitet
Satisfation -     Man blir nöjd

Om man har en näthandel kan det vara intressant att ta del av statistik som handlar om våra vanor
på nätet. Denna information kan man b la hitta på posten.se, där finns något som heter e-barometern.
Man kan även hitta information på hui.se (handelns utredningsinstitut).

MDI - Människan Datorn Interaktion
Detta är ett område som knyter samman datavetenskap med flera andra områden.

Begagnat köp
Om du handlar begagnat på nätet t ex via en auktion på tradera så ska man alltid begära
ursprungskvittot.

om du köper av en privatperson ska man vara vaksam på ev avtal.

E-handel för bättre miljö? En diskutions som förs. En del anser att kundernas bilfärder till och
från affärer är en stor miljöbelastning.

Samköp - Cobuying
*letsdeal.se
*lrfsamkop.se
*kundkraft.se

Hur påverkar internet annonsmarknaden?
Annonskostnaderna på nätet är låga jämfört med i en tidning. Men jag tror ändå på att en viss
del av annonsering kommer att ske i tidningarna även i fortsättningen. Det gäller ju att fånga
kundens intresse även när kunden inte vet vad den söker. Dvs ibland lockas man till ett köpa
via en annons i tidningen som väckt ditt intresse. Tidningens annonser är även bra för lokala
företeleser som t ex en torgmarknad. Fördelen med en annons på nätet är att du oftast kan
klicka dig vidare direkt för att få mer information och kanske beställer du varan genast.
Det som skulle kunna påverka annonsmarknaden i tidningarna är att handlarna inte tycker
att annonserna ger mer försäljning och på så vis inte längre annonserar i tidningen.

Det finns en form att köp som näthandeln har svårt att ersätta och det är när vi vill ta oss ut
på stan för att fönster shoppa. Det är faktiskt en socialbit i viss del av vårt shoppande,
som att möta upp en vän och ta en fika för att sedan shoppa. Ibland vill man shoppa något
nytt att ha på sig på festen som är ikväll, då måste du ut till affären och handla. Även när
man är sugen på något gott att äta ikväll, ja då blir det att knalla till affären.

Jag antar att ingen av oss vill att näthandeln kan inte ersätta våra "vanliga" butiker, men
allt som oftast lockas man av lägre priser.

Kapitel 4 Tjänster på internet

På internet finns det en hel del gratistjänster, dvs en tjänst som inte användaren betalar
för att uttnytja. Bakom dessa tjänster så är det företag som drar in pengar genom annonser
och liknande. Ingenting är ju gratis så någonstans måste pengarna komma ifrån.

Om vi tar en titt på företaget Mr Jet, som är en webbaserad söktjänst för resor. De drar in
sina pengar genom provision för sålda resor från t ex flygbolag och hotell.

Aftonbladets hemsida är gratis att gå in och titta på, men för att nå vissa delar av nättidningen
får man betala för en plustjänst. På så vis får de in pengar och tidningen är trots allt inte
helt gratis att driva, så det är väl helt ok med plustjänster och reklam intäkter.

Andra tjänster får man betala för genom t ex att man har ett abonnemang. Banktjänster
betalar man oftast som en årsavgift.

Några vanliga typer av tjänster på internet:
*underhållning och media
*resor
*bank-, finans- och mäklarverksamhet
*försäkrings- och upplysningsverksamhet
*övriga tjänster - communities; Facebook, bildtjänster; Flicker och bloggtjänster; Blogg.se.

Upplysningsverksamhet - ex UD,s tjänster, RFSU